Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon.

Background and Problem: Human Resources are considered one of the most important assets when competing with other companies. There are a lot of studies made in general on the subject while studies considering a specific context are missing. To consider the context when adapting a HR-strategy is interesting as the structure of the organization and the environment affects both the organization and the individuals within it. To study how the controversial context affects an organization is particularly interesting as the context is subject for discussion in the society.Aim: The study's purpose is to investigate how Human Resources are handled in a controversial business and to identify success factors when adapting the strategy to the controversial context.Methodology: The study started out by collecting theories connected to the subject with Fombrun, Devanna & Tichys HR-cycle. Interview questions where made based on the theories and answered by three of the case company's employees, whom all are well familiar with the case company's HR-strategy.Conclusion: We have come to the conclusion that there are no remarkable differences when handling Human Resources in a controversial context then in earlier published theories.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att förstå drivkrafterna bakom socialt företagande på landsbygden. Detta syfte leder även in på andra begrepp så som kontext och värdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgångspunkt i ett företag beläget i Östervåla, Heby kommun, där jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar på att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrån teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och värdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger på att försöka förstå hur entreprenörskap, kontext och värdeskapande samverkar..

I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress.

I de exempel på presupposition vi möter i den språkvetenskapliga litteraturen är den presupponerade informationen så gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri från värderingar. I det språk vi möter i vår dagliga verklighet är det däremot inte alls ovanligt att talare presupponerar information av en helt annan karaktär: den presupponerade informationen i (1)?(3) är både vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med talarens åsikter..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa relationen mellan läsförmåga och förmågan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frågor: Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?På vilket sätt kan förståelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext får en annan eller utvidgad betydelse, påverka elevernas problemlösningsförmåga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrågor och analys av resultat utgår från en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förståelse. Studien bygger på kvantitativ metod som analyserats med hjälp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ.

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ?Självet-som-kontext? ingår i ?psykologisk flexibilitet? och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ?Prosocialt hjälpbeteende? är att ta ett nytt perspektiv till andra.

Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen..

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

SammanfattningI denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor.

Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

Syftet med denna uppsats är att visa hur kontexten påverkar innehållet och budskapet gällande offentlig skulptur. De infallsvinklar som denna uppsats berör gällande kontext är närmiljön med platsen i fokus, konsthistorisk kontext, statens konstråd och konstnären. Syftet är att via verket Suitcase V på Linnéuniversitetets campus i Växjö visa hur dessa kontextkomponenter kan påverka innehållet. Vad kommunicerar detta verk? Vilken roll spelar kontexten i detta sammanhang Den metod som används är semiotisk tolkningsmetod.